Förstärk Sveriges Sjukvård

Läs mer på folkhalsasverige.se

SVERIGESFÖRSTÄRKSJUKVÅRD

Så möter Karolinska Universitetssjukhuset framtidens utmaningar. Läs mer på sida 7–9.

Kiilto. Innovativ förpackning minskar plastanvändning inom vården.

Ecophon

Rätt akustik tas ofta för given i vårdmiljöer. En god ljudmiljö stärker patientsäkerheten och gynnar arbetsmiljön, men den skapas inte av sig själv.

GS1

I takt med att medicintekniken blir alltmer avancerad ökar kraven på kontroll, transparens och patientsäkerhet. Ett viktigt steg i den utvecklingen är UDI. 12

Swedish Medtech

Svensk vård och omsorg befinner sig i ett skede där man behöver arbeta på nya sätt. Medicintekniken är en möjliggörare.

Sverige riskerar missa tåget — nu måste vi samverka för hållbar sjukvård

Sverige och Norden har länge varit i framkant inom miljösmart vård. Men världen är på väg att springa förbi.

Projektledare: Anneli Bovin-Chapple (anneli.bovin. chapple@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Philip Örtegren Redaktionschef: Daniel Petersson

A!ärsutvecklare: Celine Lindkvist Distribution: Dagens Medicin, 22-10-2025 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Jens Dahlborg. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Emma Cagani! Senior Marketing & Communications O ! cer på NCSH

Intresset för hållbar sjukvård har ökat explosionsartat globalt. EU finansierar nu riktade initiativ och regioner världen över sätter klimatmål direkt kopplade till sin vårdverksamhet. Länder som tidigare varit långt efter börjar nu ta ledartröjan. Samtidigt står Sverige kvar i gamla stuprör.

Hållbar sjukvård är inte en enskild bransch. Det är ett tvärsektoriellt område som spänner över IT, medtech, cleantech, energi, logistik och o!entlig förvaltning. Trots vår innovationskraft suboptimerar vi. Vi agerar för snävt, för långsamt och ofta var för sig.

Den 7th Nordic Conference on Sustainable Healthcare den 12 november i Malmö är inte bara en konferens, utan en plattform för att accelerera omställningen till en mer miljösmart, cirkulär och digitalt möjliggjord vård. Här samlas beslutsfattare, vårdgivare, forskare och innovatörer från hela Norden för att dela kunskap, verktyg och konkreta lösningar.

Cagani " & Daniel Eriksson

Programmet fokuserar på allt från klimatsmarta lösningar och hållbar upphandling till cirkulära medicintekniska produkter. Det är inte

Hållbar sjukvård är inte en enskild bransch. Det är ett tvärsektionellt område som spänner över IT, medtech, cleantech, energi, logistik och o!entlig förvaltning.

framtidsvisioner – det är verklighet som redan implementeras i regioner, sjukhus och företag. Vi behöver bara skala upp, koppla ihop och inspirera fler att ta steget.

Samtidigt är detta bara början. Konferensen är en del av en större rörelse som tar form under Nordic Sustainable Healthcare Week – med workshops, rundabordssamtal och studiebesök. Det är en vecka där vårdens framtid formas –tillsammans.

Vill du vara med och bygga en vård som är både livräddande och livskraftig?

Läs mer och säkra din plats genom att scanna QR-koden.

Innovativ förpackning minskar plastanvändning inom vården

En ny förpackningslösning med 60% mindre plast har utvecklats för att bidra till att lösa de utmaningar kring plastförpackningar som finns inom vården.

Stora mängder plast skapar sopberg

– Det används enorma mängder hygienprodukter inom vården, vilket bidrar till att bygga sopberg, säger Annika Ekström, Marketing & Product Manager på Kiilto.

Förra hösten lanserades en ny, miljövänligare förpackningslösning för hygienprodukter. Speciellt framtagen för professionella användare.

– En genomgång av upphandlingsunderlag från 16 av Sveriges regioner visade att det förbrukas uppemot 3 miljoner flaskor handsprit och tvål per år. Kiiltos nya förpackning är en innovativ lösning för handdesinfektion och tvål i påse, som är tänkt att komplettera de nuvarande förpackningarna. Men vår förhoppning är att de på sikt ska kunna ersätta de traditionella, hårda plastförpackningarna helt och hållet, menar Annika Ekström.

Nya förpackningen har flera fördelar

Den nya förpackningslösningen väger endast 16 gram, jämfört med den traditionella pumpflaskan som väger

mellan 45-49 gram. Dessutom innehåller påsarna en större mängd jämfört med flaskorna.

– Totalt sett minskas användandet av plast med uppemot 60% om man byter ut pumpflaskorna i hårdplast mot den nya påslösningen. Om alla regioner skulle göra det här bytet sparas 118 ton plast per år, säger Annika Ekström.

Den nya förpackningenkan användas i lite olika dispenserhållare, är lätt att byta och kräver inte några nya arbetssätt för vårdpersonalen. Dessutom har påsarna en bättre tömningsgrad och ger mindre avfall. Att påsarna tar mindre plats jämfört med de hårda förpackningarna gör att transporter både vid beställning, förvaring och avfallshantering minskar, vilket även det har en positiv inverkan på miljön. – Vården kan vara med och själva påverka den gröna omställningen genom att efterfråga den här typen av lösningar, menar Annika.

Familjeföretag med lång tradition Kiilto är en finsk familjeägd koncern som grundades 1919 och som dag finns i nio länder. De utvecklar, tillverkar och marknadsför kemiska industrilösningar

Om alla regioner byter ut sina plastflaskor för tvål och handsprit mot påsförpackningar skulle det spara 118 ton plast per år.

inom fyra a! ärsområden, bygg, industriell limning & flamskydd, samt professionell hygien och konsumenthygien. De har med sina varumärken DAX och Kiilto Pro levererat hygienprodukter anpassade för svensk sjukvård i drygt 50 år och har högt satta miljömål.

– Kiilto har ett väldigt ambitiöst miljöarbete kopplat till Science based targets. Vi hoppas att vi med den här påsförpackningen för handdesinfektion och tvål på ett enkelt sätt kan hjälpa sjukvården att uppnå sina miljömål vad gäller plastreduktion, avslutar Annika Ekström.

En god ljudmiljö stärker patientsäkerheten och gynnar arbetsmiljön

Rätt akustik tas ofta för given i vårdmiljöer, men en god ljudmiljö skapas inte av sig själv. En analys av den verksamhet som ska eller redan bedrivs i lokalerna, vem som vistas där och lokalernas förutsättningar är några faktorer som påverkar hur ljudmiljön bör utformas. En god ljudmiljö är dessutom en investering som bland annat bidrar till ökad vårdkvalitet och förbättrad arbetsmiljö.

Text

Annika Wihlborg

Foto

Ecophon

Människans fem sinnen präglar upplevelsen av den omvärld vi befinner oss i.

De mjuka värdena kring upplevelsen av ljudmiljön får inte alltid tillräcklig uppmärksamhet.

–Arkitekter bör ha en målbild kring vilken sorts ljudmiljö man vill skapa, inte minst i vårdlokaler, som ofta exponeras för många oönskade ljud, säger Hanna Andersson, konceptutvecklare av vårdlokaler på Ecophon, en ledande specialist på akustiksystem som bidrar till en bra arbetsmiljö och till människors välbefinnande och prestationsförmåga.

Ljudabsorbenter som uppfyller hygienkraven

En vanlig missuppfattning är att rådande hygienkrav minimerar möjligheterna att arbeta med ljudabsorption i vårdmiljö. Ecophon har en gedigen erfarenhet av att utveckla absorbenter för såväl vårdmiljöer som renrumsmiljöer, där hygienkraven är betydligt högre. Det är därmed definitivt fullt möjligt att utforma skräddarsydda ljudabsorptionslösningar som med råge uppfyller hygienkraven i olika typer

av vårdmiljöer.

Ecophons ambition är att bli den första tillverkaren av akustiklösningar med nettonoll koldioxidutsläpp. Grundmaterialet i företagets ljudabsorbenter är återvunnet glas. Via en prisbelönt återvinningstjänst som nu även inkluderar återtag och återförsäljning av använda produkter bidrar Ecophon även till det cirkulära kretsloppet. –När vi möter sjukvården och arkitekter stimulerar vi människors nyfikenhet och ökar förståelsen för vikten av att ljudmiljön hamnar på agendan redan tidigt i byggprojekt, säger Hanna Andersson.

En god ljudmiljö påverkar tillfrisknandet

En bra ljudmiljö har många positiva e!ekter i hälso- och sjukvården. Den påverkar bland annat vårdkvaliteten och patientsäkerheten och har dessutom en omfattande påverkan på arbetsmiljön. –Ljudmiljön har en omfattande påverkan på patientens tillfrisknande och upplevelse under vårdtiden. Patienter som nattetid utsätts för en ljudmatta av oönskade ljud upplever

exempelvis i många fall störd djupsömn som ersätts av ytlig sömn. Det påverkar tillfrisknandet och hjärnans bearbetningsförmåga, menar Hanna Andersson.

En god ljudmiljö minskar medarbetarnas kognitiva belastning och bidrar till att de håller ett helt arbetsliv. Ecophon utvecklar skräddarsydda ljudmiljöer till alla typer av vårdmiljöer, från akutsjukvård till äldreboenden. –För vårdpersonalen är det fysiskt och psykiskt tröttande att arbeta i ett ständigt bakgrundssorl. Det är lätt hänt att oljudet förflyttar fokus från de arbetsuppgifter som ska utföras, säger Hanna Andersson.

OM SAINT-GOBAIN ECOPHON

Saint-Gobain Ecophon utvecklar, tillverkar och marknadsför hållbara akustiksystem som förbättrar arbetsmiljön och främjar patienters läkande. Konceptutvecklare på Ecophon utbildar och vägleder i skapandet av sunda ljudmiljöer.

Vill du veta mer? ecophon.se

Kontakta Hanna på hanna.andersson @ecophon.se

E!ektivare vård och bättre

upplevelse

med Timeless Concept

Med ökade krav på e!ektivitet i vården erbjuder finska Innopart Oy en lösning som frigör tid, minskar kostnader och förbättrar upplevelsen för både patienter och vårdpersonal. Timeless Concept möjliggör snabb provtagning utan tidsbokning – och förändrar spelplanen för hur enkla vårdtjänster kan levereras.

Ien tid där hälso- och sjukvården brottas med begränsade resurser, långa köer och stressade medarbetare erbjuder det finska företaget Innopart Oy en lösning som kan förändra sättet att organisera enklare vårdtjänster. Med Timeless Concept går det att e!ektivisera blodprovstagning, vaccinationer och andra snabba ingrepp – helt utan tidsbokning.

– I dagens traditionella provtagningsmiljö går en stor del av personalens tid åt till att vänta på att patienter ska klä av sig, hitta sitt ID-kort eller förbereda sig. Samtidigt upplever många patienter att vårdbesöken känns stressiga och påskyndade, säger KukkaMaaria Kenkkilä, vd på Innopart Oy. Timeless Concept är utformat för att minska dessa problem. Konceptet består av två kundutrymmen och en arbetszon mellan dem, där en enda sjuksköterska kan hantera hela flödet. Patienten förbereder sig i ena rummet medan sjuksköterskan genomför provtagning i det andra. När en procedur är klar, går vårdaren direkt till nästa patient – utan att behöva vänta. Det gör att varje minut används e!ektivt.

– Kunden sköter inpassering och förberedelser själv, vilket gör hela processen snabb, smidig och

kostnadse!ektiv. Vårdpersonalen kan fokusera helt på provtagningen, vilket skapar en bättre upplevelse för alla.

E!ektiv vård utan tidsbokning

Med ID-kort och elektronisk remiss kan Timeless Concept användas utan tidsbokning. Patienten väntar utanför när det röda ljuset lyser och går in när det gröna tänds för att förbereda sig och möta vårdpersonalen. Konceptet möjliggör snabbare mottagning av fler patienter, vilket avlastar ordinarie mottagningar och frigör resurser till avancerad vård.

– Många vårdgivare upplever att konceptet skapar en bättre arbetsmiljö. Personalen slipper det ofta tidspressade schemat och får en varierad arbetsdag med möjlighet till rotation mellan traditionell provtagning och Timeless Concept. Konceptet är flexibelt och passar i en rad olika miljöer – från sjukhus, vårdcentraler och privata kliniker till apotek och popup-lösningar i exempelvis köpcentrum. Modulerna är yte!ektiva, kan hyras eller köpas och levereras nyckelfärdiga. För uthyrning kan installationen ske inom 3–4 veckor. Vid köp tar det mellan 6–8 veckor. – Det är en komplett lösning. Vi ansvarar för leverans, montering,

Kunden sköter inpassering och förberedelser själv, vilket gör hela processen snabb, smidig och kostnadse!ektiv. Kukka-Maaria Kenkkilä

utbildning och anpassning till vårdgivarens befintliga rutiner. Allt är redo att användas direkt. Med Timeless Concept visar vi vägen till en snabbare, mer tillgänglig och mänskligare vårdupplevelse – där både patienter och vårdpersonal får mer tid för det som verkligen räknas, avslutar Kukka-Maaria Kenkkilä.

UDI — mer än ett regelkrav: så stärker global spårbarhet både patientsäkerhet och a!ärsnytta

I takt med att medicintekniken blir alltmer avancerad ökar kraven på kontroll, transparens och patientsäkerhet. Ett viktigt steg i den utvecklingen är införandet av Unique Device Identification (UDI), en global standard för produktidentifiering som möjliggör spårbarhet genom hela livscykeln för medicintekniska produkter.

I Sverige är GS1 Sweden auktoriserad som UDI-utfärdande organisation och stöttar tillverkare i övergången till det nya märkningssystemet.

Införandet av UDI-regelverket syftar till att skapa tryggare vård genom tillförlitlig produktdata. Det innebär fördelar för patienter, vårdgivare och tillverkare, säger Sta!an Olsson, Head of Public A!airs på GS1 Sweden.

Varför UDI och varför nu?

UDI är en global standard som gör det möjligt att ge varje medicinteknisk produkt en unik identitet. Den består av två delar: en produktidentifierare (UDI-DI) och en produktionsidentifierare (UDI-PI), och kan appliceras som streckkod eller tvådimensionell kod (i det här fallet GS1 DataMatrix) på etiketten, förpackningen och i vissa fall direkt på produkten.

UDI är en central del av EU:s nya regelverk MDR (Medical Device Regulation) och IVDR (In Vitro Diagnostic Regulation) som har införts för att öka patientsäkerheten, transparensen och spårbarheten i hela Europa. Alla medicintekniska produkter som omfattas av regelverket ska märkas med UDI och registreras i Europas databas EUDAMED, vilket möjliggör en gemensam, central informationskälla för myndigheter och vårdgivare.

– UDI gör att vi kan följa en produkt från tillverkning till användning hos patient. Det skapar trygghet, minskar risken för felbehandling och ger snabbare och mer trä!säkra återkallelser om något

skulle gå fel, förklarar Sta!an Olsson.

Vad behöver tillverkare göra?

Att implementera UDI innebär ett helhetsarbete som berör hela företaget, från produktutveckling till IT-system och märkning.

En bra start är att kartlägga produktportföljen och avgöra vilka produkter som omfattas av regelverket, i vilken ordning de ska registreras och hur märkningen ska utföras.

Processen med att implementera UDI omfattar flera steg, exempelvis:

1. Skapa och tilldela UDI – varje medicinteknisk produkt behöver få en unik kod via en godkänd utfärdare, till exempel GS1 Sweden.

2. Märkning – koden behöver appliceras på etikett, förpackning och i vissa fall direkt på produkten. En vanlig utmaning är att anpassa märkningen till små eller sterila produkter, där det krävs tekniskt hållbara lösningar.

3. Registrering i UDI-databasen EUDAMED (Europa) eller GUDID (USA) – alla relevanta produktdata måste registreras och hållas uppdaterade.

4. Rutiner för spårbarhet och kvalitet –vårdgivare och tillverkare ska kunna följa produkten genom hela kedjan.

– Vi rekommenderar att företag planerar tidigt, skapar tydliga rutiner och säkerställer datakvalitet. Då blir UDI inte ett hinder, utan en naturlig del av kvalitetsarbetet, säger Sta!an Olsson.

UDI gör att vi kan följa en produkt från tillverkning till användning hos patient.

Sta!an Olsson

Från regelkrav till värdeskapande Även om UDI främst införs som ett regulatoriskt krav kan det snabbt bli en strategisk tillgång. När företag integrerar UDI-data i sina system får de full kontroll över sina produkter, något som skapar e!ektivare återkallelser, förbättrad kvalitetssäkring och möjlighet till analys av produktanvändning och prestanda.

– UDI gör produktinformationen mer tillgänglig och pålitlig, vilket stärker förtroendet hos både vårdgivare och patienter, säger Sta!an Olsson och tillägger:

– Genom att se UDI som en del av digitaliseringen i vården, snarare än som en administrativ börda, kan tillverkare skapa verklig a! ärsnytta. Det handlar om att använda data smartare, till nytta för både företaget och patienten.

Vården måste vara mer flexibel och bygga på nära samverkan – både

mellan vårdnivåer och mellan regioner.

Christophe Pedroletti

Läs hela artikeln med Karolinska Universitetssjukhusets sjukhusdirektör på nästa uppslag. Sida 8–9

Så möter Karolinska Universitetssjukhuset framtidens utmaningar

Karolinska Universitetssjukhusets sjukhusdirektör leder ett förändringsarbete för att möta framtidens vårdbehov. Genom samarbete, bättre tillgänglighet, öppenhet och en ekonomi i balans vill han stärka hälso- och sjukvården i hela Sverige.

Vi ska vara bäst på det svåra, vi ska bota och lindra imorgon det ingen kan bota idag, säger Christophe Pedroletti.

Det har gått drygt ett år sedan han tillträdde som sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset med nästan 17 000 anställda, fördelade på två stora sjukhus, ett i Solna och ett i Huddinge.

– Karolinska har en unik kombination av spetskompetens, forskning och innovationskraft, men också ett stort ansvar. Vi är inte bara Stockholms utan hela Sveriges sjukhus, säger Christophe Pedroletti.

Sjukhuset som idag rankas som ett av världens ledande sjukhus och är ett nav för vård, forskning och utbildning samt medicinsk innovation sedan 85 år, har de senaste åren fått medial uppmärksamhet kring en upplevd brist på öppenhetskultur.

När Christophe rekryterades var uppdraget tydligt: öka tillgängligheten, skapa kontroll och balans i ekonomin samt verka för ett öppnare klimat.

– Nu ser vi en utveckling mot stabilitet, mer samarbete och framtidstro. Målet är att tillsammans bygga en tillgänglig, hållbar och sammanhållen vård, säger Christophe Pedroletti.

Samarbete som grundstrategi

Nya arbetssätt har utvecklats genom ökat samarbete inom organisationen och i ökad dialog med regionens partners. Målet är att möta patienternas behov e!ektivare samtidigt som arbetsmiljön blir mer inkluderande och hållbar. – Vi stärker samarbeten internt och med andra sjukhus i regionen,

andra universitetssjukhus i landet, akademiska institutioner, primärvården, kommuner och life science-industrin.

Det gynnar patienterna, skapar bättre resursutnyttjande och bidrar till att Sverige fortsätter att ligga i framkant inom forskning och utveckling.

Erfarenheter från pandemin visar hur avgörande samarbete över vårdnivåer och gränser är för att klara vårdens utmaningar.

– Samarbetskulturen från tiden under pandemin är något jag tagit starkt intryck av. För att skapa en hållbar vård måste vi se hela systemet som en enhet där både patienternas bästa och goda arbetsförhållanden för personalen går hand i hand. Vi ska vara en arbetsplats att längta till.

Teknikens möjligheter – och utmaningar

Sjukvården står inför stora utmaningar med en växande äldre befolkning och ökade behov av specialiserad vård. Samtidigt öppnar tekniken nya vägar för bättre behandlingar.

– Digitalisering, AI och avancerade metoder som precisionsmedicin och cell- och genterapier skapar nya möjligheter. Vi måste stärka klinisk forskning och bygga plattformar för data och innovation för att säkra vårdens långsiktiga utveckling. Samtidigt som vi satsar nytt behöver gammal teknik fasas ut för att inte bygga på lager av kostnader.

Hållbarhet och motståndskraft som förhållningssätt Framtidens vård kräver mer än

teknik och struktur. Långsiktigt tänkande om människor, kunskap och ansvar är avgörande. På Karolinska Universitetssjukhuset genomsyrar hållbarhet allt arbete – från arbetsmiljö och ledarskap till forskning, beredskap och resurshantering. – Det handlar om att möta en åldrande befolkning, nya behandlingsmöjligheter och samtidigt hantera resursfrågan. Vården måste vara mer flexibel och bygga på nära samverkan – både mellan vårdnivåer och mellan regioner. Något som är helt självklart är att vi måste samtidigt kunna sänka klimatavtrycket från vår sektor, vården måste vara miljömässigt och socialt hållbar.

Det osäkra omvärldsläget har satt beredskap högt på agendan inom både vården och samhället. Det handlar om att kunna agera snabbt, stå emot störningar och ta ansvar tillsammans med andra aktörer regionalt, nationellt och internationellt.

– Vi behöver bli bättre på att samplanera i Sverige och Europa. Det gäller allt ifrån försörjning läkemedel och materiel, men även våra byggnader och kompetensförsörjning. Här har universitetssjukhusen en avgörande roll. Våra gemensamma nätverk och allianser i Sverige, Norden och Europa en viktig tillgång när vi utvecklar och stärker framtidens vård.

Ett motståndskraftigt hälso-och sjukvårdssystem är grundläggande för vår trygghet och krishanteringsförmåga. Ju starkare vi är tillsammans, desto bättre rustade är vi för framtiden, avslutar Christophe Pedroletti.

Steriflash revolutionerar sjukvårdens hantering av farligt biologiskt avfall

Hälso- och sjukvårdens hantering av farligt biologiska avfall involverar i dagsläget en i många fall resurskrävande process med en omfattande inverkan på miljön. Samtidigt ställer nya riktlinjer från MSB krav på att sjukvården snabbt ska kunna hantera farligt biologiskt avfall i händelse av kris eller krig. Steriflash är en innovativ, resurssnål och kostnadse!ektiv maskinlösning som revolutionerar hanteringen av medicinskt avfall inom hälso- och sjukvården.

MSB:s senaste riktlinjer för hur hälso-och sjukvården bör agera i händelse av kris eller krig reglerar hur snabbt olika delar av hälso- och sjukvården behöver hantera sitt farliga avfall. För ett medelstort sjukhus rör det sig exempelvis om 72 timmar.

–I dagsläget har hanteringen av hälso- och sjukvårdens biologiska avfall i många fall en omfattande inverkan på miljön och är samtidigt mycket resurskrävande. Att förpacka det farliga avfallet med kostsamt specialemballage och lasta det på pallar för vidare frakt med specialtransport och slutligen förbränning är både omständligt och resurskrävande. Behovet av en mer kostnads-och resurse!ektiv lösning som minskar såväl miljöpåverkan som arbetsbörda är stort, säger Birger Hörström, vd på och grundare av WTM, som är generalagent för Steriflash i Skandinavien.

Smidig hantering på plats

Maskinlösningen Steriflash behandlar smittförande och farligt biologiskt avfall genom att först mala ner det och

sedan sterilisera det med autoklavering. Processen minskar avfallets volym och gör det säkert att hantera som vanligt avfall genom att eliminera potentiellt smittsamma ämnen.

–Det biologiska farliga avfallet placeras först i en behållare där det mekaniskt rivs sönder och mals ner. Den malda massan genomgår därefter autoklavering, vilket minskar avfallsvolymen med 80 procent. Det behandlade och steriliserade avfallet är inte längre smittförande och kan slängas som vanligt avfall. Sammantaget genererar Steriflash minskad arbetskostnad, transportkostnad och förbränningskostnad, faktorer som självklart även inverkar på miljön, säger Birger Hörström.

Hanterar alla typer av smittförande och biologiskt avfall

Steriflash har i många år använts i hälso- och sjukvården i större delen av världen för att sterilisera och reducera farligt biologiskt avfall. Kombinationen av autoklavering och finfördelning av avfallet ger en kortare behandlingstid och garanterar samtidigt yttersta säkerhet för användarna.

WTM:s certifierade montörer

Det biologiska farliga avfallet placeras först i en behållare där det mekaniskt rivs sönder och mals ner.

installerar Steriflash, som är uppkopplad via modem och kamera, viket möjliggör "ärrstyrd användarsupport. Maskinlösningen kan hantera alla typer av smittförande och biologiskt avfall, inklusive glas, knivar och plast. –Steriflash är en otroligt kapabel maskin som är användarvänlig och lätt att hantera. De gula avfallsbehållarna med biologiskt avfall placeras på ett rullband och avfallet mals ner och steriliseras på 25 minuter, oavsett maskinstorlek, säger Birger Hörström.

Familjeföretag med hållbarhet i fokus

Lastbilar är idag en stor utsläppskälla och miljöbov. Det 50-åriga transportföretaget Ahréns Åkeri har därför tagit konkreta steg för att bidra till omställningen mot en mer hållbar framtid. På anläggningen finns nu fyra laddstolpar (400 kW) för eldrivna lastbilar, samt en solcellsanläggning med batteripack. Sedan hösten 2020 har företaget även utökat sin terminal med ett GDP-godkänt kylrum på cirka 100 kvadratmeter, med en temperatur på mellan 2 och 8 grader. Ahréns Åkeri är dessutom godkända av Läkemedelsverket och har erhållit både partihandelstillstånd och GDP-certifiering, vilket möjliggör säkra transporter inom bland annat läkemedelssektorn.

Ahréns Åkeri storsatsar på hållbarheten och framtiden, genom bland annat eldrivna fordon, och att installera fyra laddstolpar på sin anläggning i Södertälje. Terminalens tak och delar av fasaden, är utrustade med solceller.

– Vi vill vara ledande i branschen och vara i framkant när det kommer till hållbarhet, säger företagets vd Susanne Ahrén.

Eldrivna transporter Ett problem idag är att elektrifierade lastbilar, bara har en räckvidd på upp mot 40 mil, beroende på temperatur, hur tungt lastat fordonet är och trafiksituationen.

– Körningar är pressade och därför kan det vara svårt att avgöra hur mycket en laddning räcker. Aspekter som avgångs- och ankomsttider, chau! örens kör- och vilotider som kräver mycket planering. Vår ambition är att chau! ören ska kunna ladda sin bil, i

samband med sin 45-minuters rast.

Framtiden och kundkrav

Företaget har en tydlig vision för framtiden och vill vara ledande i branschen. De har redan tagit stora steg mot en mer hållbar framtid genom att satsa på eldrivna lastbilar och solceller. Tack vare kundernas krav, har hållbarhetsarbetet resulterat i en mer transparent och heltäckande redovisning genom EcoVadis och CDP, samt klimatmål godkända av SBTi. – Det är en framtidssäkring både för oss själva, kunderna och miljön. Vi ska bli ledande i branschen och där vi nu erbjuder laddningsstationer för lastbilar, säger Susanne Ahrén.

Nya generationen

Det anrika transportföretaget, Ahréns Åkeri, startades för 50 år sedan med en enda lastbil. Nu har de en kapacitet på 150 lastbilar, lager och terminal som är GDP-godkänd, både för värme och kyla. Bolaget är ISO-certifierade sedan 2013 i

Vi vill vara ledande i branschen och vara i framkant när det kommer till hållbarhet.

Susanne Ahrén

ISO 9001, 14001, 45001 och 39001 samt även certifierade av Fair Transport. – Vi jobbar med ständiga förbättringar och sätter hela tiden nya omställningsmål för att ligga ett steg före. Det är ett krav för att kunderna ska känna extra trygghet och att vi satsar framåt, avslutar Susanne Ahrén.

Förstärk Sveriges sjukvård med medicinteknik

Hälso- och sjukvården i Sverige står inför flera stora utmaningar. Vi har en åldrande befolkning och en ökande andel kroniskt sjuka. Samtidigt ser vi att hälso- och sjukvården får allt svårare med kompetensförsörjningen inom en rad yrkeskategorier med anledning av den demografiska utvecklingen. Det ställer ökade krav på hälso- och sjukvården att anpassa sin verksamhet efter den nya verklighet man möter. Som om denna utmaning inte är nog så skakar vår omvärld, med krig, tullar och handelshinder. Allt detta påverkar så klart även möjligheten till att bedriva vård och omsorg, men ställer också krav på vår resiliensförmåga.

Svensk vård och omsorg befinner sig i ett skede där man behöver arbeta på nya sätt och medicintekniken är en möjliggörare. Innovationskraften är stark och tekniken finns för att avlasta och hjälpa vårdpersonalen. AI skapar enorma möjligheter i att stötta läkaren att ställa snabbare och säkrare diagnos. Distansmonitorering av hjärtpatienter kan minska antalet rutinbesök i vården och samtidigt fånga upp patienter som kanske inte känner av sina symptom och som behöver trä!a sin läkare.

Kontinuerlig blodsockermätning gör att patienten får bättre möjligheter att monitorera och kontrollera sin diabetes med färre komplikationer

som följd. Exemplen är många på hur medicintekniken kan skapa en e!ektivare och bättre vård, men vi stöter på flera hinder när den nya tekniken ska implementeras. Dessa måste vi hantera om Sverige ska klara framtidens utmaningar.

Några punkter på vår önskelista

• Vi måste lösa stuprörsproblematiken, som lägger krokben för introduktion av innovation. Idag sker ofta investeringen av ny teknik och nya arbetssätt i en del av vården medan besparingen hämtas i en annan. Det gör det svårt för den enskilda kliniken att motivera att ensam bära kostnaden. En patient som mår bättre är en vinst för oss alla.

• En nationell digital infrastruktur. Ska vi kunna flytta vården ut från sjukhusen måste vi ha en resilient infrastruktur på plats som kan hantera de nya vårdflöden som skapas. Arbetet är prioriterat av regeringen och E-hälsomyndigheten, nu måste vi se till att ro det i land.

• Regelverken får inte skapa dyra hinder och onödig administration. Regelbördan från EU är komplex och svårnavigerad för många företag, utan att för den skull bidra till ökad säkerhet. Med det ökande antal regelverk vi får riskerar vi att EU och Sverige går miste om innovativ teknik, då företag backar ut ur Europa och väljer att lansera sina lösningar på andra marknader.

Medicinteknik, en partner till vården Medicintekniken är en integrerad del av vården och omsorgen och för att vi alla ska dra nytta av dess fulla potential behöver vi tillsammans med beslutsfattare inom vården, myndigheter och politiken prioritera dessa områden. Vi kommer alla att vinna på det, både som patienter och medborgare.

Swedish Medtech är branschorganisationen för de medicintekniska företagen i Sverige och har idag drygt 200 medlemsföretag. Den medicintekniska branschen spänner över alla vårdverksamheter och förser dagligen vård, omsorg och patienter med medicintekniska produkter, lösningar och behandlingsmetoder. Medlemmarna finns representerade inom en rad produkt- och terapiområden, så som röntgen, ortopediska implantat, mekaniska hjärtkla!ar och pacemakers, kirurgiska instrument, patientjournaler, dialys, hjälpmedel för funktionshindrade samt stomibandage och sårläkning – för att nämna några exempel. En del av medlemsföretagen bedriver forskning och utveckling i Sverige, en del har egen tillverkning och del har försäljningsbolaget förlagt här eller är distributörer.

Frida Lundmark

är sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsbolagen

Hur kan Sverige möta nya vårdbehov med innovation?

Vårdbehovet ökar i takt med en åldrande befolkning och sjukvården står inför resursmässiga utmaningar. Nya medicinska innovationer kan vara en del av lösningen, men då krävs att Sverige vill vara ett land i framkant för en modern och högkvalitativ sjukvård och att Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för företagen som bedriver medicinsk forskning och läkemedelsutveckling.

Framstegen inom medicinsk forskning och innovation sker i en rasande takt. De senaste åren har en rad stora medicinska genombrott gjorts på flera olika områden såsom cancer, Alzheimers sjukdom och sällsynta sjukdomar där nya behandlingsmöjligheter, inte minst nya cell- och genterapier, visar lovande resultat.

Nya krav på vård och resurser För att skapa verklig nytta för patienterna måste den nya kunskapen tillvaratas och omsättas till nya behandlingar som också införs i vården. Hur vården ska prioritera blir alltmer komplext och utmanande. Sverige har en åldrande befolkning med ökande vårdbehov i en tid där hälso- och sjukvården kämpar med underskott. Parallellt tar forskningen stora kliv och innovationerna inom läkemedel och medicinteknik erbjuder helt nya behandlingsmöjligheter, och att det behövs strategier för att nya innovationer ska komma till användning står klart.

Globala utmaningar måste också hanteras

Sverige möter även utmaningar på den globala arenan. För att dagens och morgondagens banbrytande läkemedelsbehandlingar ska utvecklas

här och för att svenska patienter snabbt ska få tillgång till dem, måste Sverige vara ett attraktivt land att verka i – förutsättningarna för forskning, företagsverksamhet och kliniska prövningar behöver vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

Där de forskande läkemedelsföretagen väljer att bedriva sin verksamhet får patienterna möjlighet att prova nya innovativa mediciner, ibland för sjukdomar där det idag inte finns någon tillräckligt e!ektiv behandling. Vi ser en trend där det de nya läkemedlen snabbast får bred användning i länderna där de testas, eftersom de kliniska studierna ger kunskap och erfarenhet. Om vi ska säkerställa att de medicinska framstegen når patienterna, att vår sjukvård är hållbar och av hög kvalitet och att Sverige fortsätter leda inom forskning och utveckling, behöver vi vara strategiska i våra vägval för framtiden.

Vägen framåt för sjukvård och forskning

Det har tagits spadtag till satsningar som, om de genomförs rätt, kan leda till stora steg framåt. Här är några exempel: Sverige ligger i startgroparna för att bygga en gemensam digital infrastruktur för hälsodata, vilket är avgörande för att främja innovation och säkerställa att nya behandlingar når patienterna. Det

är en nödvändig del i att göra Sverige till ett attraktivt land för life scienceföretag att investera och verka i. Här är det viktigt att inkludera näringslivets perspektiv. Bland annat behöver läkemedelsföretagen möjlighet att använda data för forskning, utveckling och uppföljning av behandlingar. Utbildning och kompetensförsörjning inom life science och hälso- och sjukvården så att personalen kan hantera de nya, alltmer avancerade behandlingarna är också en viktig prioritet. Regeringens initiativ att ta fram en STEM-strategi för att säkerställa framtidens kompetens är välkommet. Rätt utformad stöttar en sådan strategi samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och läkemedelsföretag så att forskning och innovation kan få praktiska tillämpningar som gynnar patienterna. Rörligheten mellan akademi, sjukvård och näringsliv måste också öka.

För att Sverige ska fortsätta vara en ledande forskningsnation och attraktiv för de globala läkemedelsföretagen krävs även en nationell modell för samarbeten mellan internationella företag och o!entliga aktörer så att det är enkelt för bolag att välja Sverige för investeringar inom forskning, innovation och produktion. På så sätt kan vi realisera de investeringar och samarbeten som banar väg för morgondagens innovationer.

Apoex blir Medovia — ny riktning för vårdens naturliga samarbetspartner

Den 1 september tog Apoex steget in i en ny era under namnet Medovia. Namnbytet är en följd av den bolagsförändring som skedde under sommaren, då en del av verksamheten avyttrades. För VD Peter Elmquist och den nya a!ärsområdeschefen för O !entlig Vård, Frida Salvén, markerar förändringen inte bara ett nytt namn, utan också en tydlig riktning framåt.

Det nya namnet Medovia är en sammansättning av ’med’, som står för läkemedel och säker vård, och ’via’, som signalerar rörelse, leverans och logistik.

–Vi på Medovia strävar hela tiden mot att förenkla och förbättra för vården, berättar Peter. Vi erbjuder tjänster som bidrar till en säker och e!ektiv verksamhet, alltid med kunden i fokus. Kompetens, innovation och digitalisering är centralt för oss, med målet att öka både patientsäkerheten och e!ektiviteten inom vården.

Ny organisation och ny roll för

Frida Salvén

I samband med namnbytet genomförs också en organisationsförändring, där Frida Salvén tillträder som ny a! ärsområdeschef för O!entlig Vård.

– Jag har arbetat nästan tio år inom Apoex i olika roller och är apotekare i grunden. Mitt yrkesliv har alltid kretsat kring sjukhusfarmaci, så att få ta det här steget och leda a! ärsområdet framåt är väldigt spännande. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med våra kunder, säger Frida.

Frida har tidigare haft roller som

försäljnings- och sortimentschef samt driftchef med ansvar för läkemedelsförsörjning. Den bredden av erfarenhet gör henne väl rustad för den nya uppgiften.

Ett brett erbjudande till den o!entliga vården

Medovia positionerar sig som en stark samarbetspartner till den o!entliga vården, oavsett hur regionerna väljer att organisera sina sjukhusapotek.

– Vi kan ta ett helhetsansvar för hela sjukhusapoteketsfunktionen, men också tillhandahålla specifika tjänster och IT-lösningar för att stötta vårdens olika verksamheter. Vår styrka är bredden i vårt erbjudande, vi vill vara en naturlig samarbetspartner som kan bidra oavsett behov, förklarar Peter.

Frida fyller i:

– Vi befinner oss i en bransch i förändring, och där är Medovia en lösning för den o!entliga vården. Genom vår kompetens, erfarenhet och flexibilitet kan vi bidra till att regionerna får trygghet i sin läkemedelsförsörjning, både idag och i framtiden.

En ny identitet – men samma mål Namnbytet till Medovia markerar ett nytt kapitel, men företagets mål är

Genom vår kompetens, erfarenhet och flexibilitet kan vi bidra till att regionerna får trygghet i sin läkemedelsförsörjning.

Frida Salvén

detsamma: att med innovation och nära samarbeten erbjuda tjänster som gör vården både säkrare och mer e!ektiv. – I slutändan handlar det om patienten. Om att rätt läkemedel ska levereras tryggt, säkert och i rätt tid. Det är kärnan i allt vi gör, avslutar Peter.

Not:

Den verksamhet som avyttrades från Medovia kommer att fortsätta verka under varumärket ApoEx med fokus på att tillhandahålla läkemedel, förbrukningsmateriel och vårdnära tjänster till privata vårdgivare inom framför allt tandvård, djurvård och estetisk vård.

Är framtidens sjukhus bara byggnad?

Länge har man sett hälso- och sjukvården som en fysisk plats. En byggnad, ett sjukhus, en vårdcentral. En plats man måste ta sig till för att få vård och behandling. Regeln har varit att det alltid är patienten som måste anpassa sig till vårdens sätt att organisera sig, och ta sig till en fysisk plats – trots att man har extra svårt att göra just det när man är sjuk. Är det en logik som kommer hålla för framtidens sjukvård? Daniel

Kanske är det hög tid att vården i stället anpassar sig efter patientens skiftande behov, och erbjuder vård och stöd som möter detta behov bättre?

Bör vi sluta se patienter som ett kollektiv med exakt samma behov?

Behoven skiftar ju som bekant utifrån både person och situation.

Tekniken möjliggör utvecklingen

Med teknikens hjälp är denna utveckling redan här. Vård och behandling går att erbjuda utifrån behov på helt nya sätt.

Där digitala vårdtjänster och moderna arbetssätt flyttar ut sjukhusets trygghet in i hemmen, till arbetsplatserna och i människors vardag. Vårdgivare i både Sverige och runtom i världen arbetar nu med forsknings- och innovationssatsningar. Vilket betyder att sjukvårdens resurser kan göras tillgängliga som en smart trygghetstjänst där vårdpersonal kan ge kontinuerligt stöd till patienter på distans. Det är inte möjligt att bara erbjuda vård digitalt, men de digitala tjänsterna behöver integreras fullt ut i vårdens arbetssätt. Exempelvis kan en person

med kronisk sjukdom få tätare stöd och bättre kontinuitet genom att alltid nå sin behandlande läkare – oavsett var de fysiskt befinner sig.

Individanpassad vård En platsoberoende och digifysisk vård, som flexibelt kan anpassa sig efter olika patienters behov genom att individuellt skräddarsy det stöd som varje patient behöver kan låta som en omöjlighet med dagens begränsade resurser. Men använder man teknikens potential kan det ge ökad frihet och autonomi för de patienter som helst sköter sin sjukdom själva. I förlängningen ger detta även mer tid för de som behöver ett fysiskt besök och vårdens samlade resurser.

Framtidens sjukvård – inte helt fysisk eller helt digital Vem som behöver vad ändras över tid. Därför går det inte längre att betrakta vården som enbart en byggnad eller en app. Vården är varken helt fysisk eller helt digital – den är en kombination av båda! Då måste investeringar vara lika stora i digital infrastruktur som i den fysiska. Framtidens sjukvård behöver

Det går inte längre att betrakta vården som enbart en byggnad eller en app. Vården är varken helt fysisk eller helt digital.

Daniel Forslund

inte bara bygga moderna sjukhus. Den behöver även bygga den infrastruktur som gör att sjukhusens kompetens kan nå långt utanför dess väggar och ända till människors sjuksäng därhemma.

Då blir det möjligt att erbjuda en individanpassad och trygg vård till alla utifrån behov.